Regeringskansliet
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

ANSGARSKOLORNA
Yttrande (U2020/00060/S)

Uppsala 2020-05-10

Betänkandet SOU 2019:64
“Nya regler för skolor med konfessionell inriktning”

Sammanfatting

  • Ansgarskolorna tillstyrker ändringen av definitionerna undervisning och utbildning, men framhåller samtidigt att dessa begrepp måste förtydligas ytterligare, inte minst i förskolans verksamhet
  • Ansgarskolorna föreslår en definition av konfessionella inslag som inte enbart gäller inslag som bygger på religion, och efterlyser en tydlig definition av begreppen “förkunnande” och “bekännande”
  • Ansgarskolorna anser i diskussionen om frivillighet att begreppen “förkunnande och bekännande” behöver tydliggöras, samt att begreppen utbildning och undervisning måste tydliggöras i förhållande till förskolans verksamhet.
  • Ansgarskolorna står helt bakom tanken med demokrativillkoret och de punkter utvärderingen föreslår, men föreslår att man avvaktar med förändring och först utvärderar om den nuvarande ägar- och ledningsprövningen är tillräcklig.
  • Ansgarskolorna föreslår att alla skolor ska ange sin filosofiska och ideologiska grund, inte endast konfessionella skolor.
  • Ansgarskolorna tillstyrker förslaget om en samlad godkännandeprövning och tillsyn för förskolan.
  • Ansgarskolorna avstyrker förslaget om etableringsstopp och menar att utredningen visar att förslaget strider mot en rad lagar, svensk grundlag, EU-rätt och internationella konventioner. Förslaget skulle göra Sverige unikt bland jämförbara länder i att förbjuda konfessionella skolor och förslaget begränsar religionsfriheten.
  • Ansgarskolorna avstyrker ikraftträdandet och menar att om ett förslag om etableringsstopp i strid mot nationell och internationell rätt ändå läggs fram så måste datumet för ikraftträdande förläggas vid en tidpunkt efter nästa riksdagsval.

Definitioner av undervisning och utbildning (11.3.3 -11.3.4, s. 293 – 298)

Den nya definitionen är bättre än den gamla, men begreppen är fortsatt svåra att särskilja för förskolan. Ett klargörande av begreppen “undervisning” och “utbildning” utifrån förskolans läroplan är därför nödvändigt. Eftersom de konfessionella inslagen är tillåtna inom utbildningen behöver det vara mycket tydligt både för förskolan och för den som genomför tillsyn vilka gränserna är mellan undervisning och utbildning.

Definitioner som rör konfession (11.4.3, 5, 6, s. 298 – 314)

Ansgarskolorna menar att definitionen måste breddas och inkludera fler former av livsåskådningar. Vi föreslår därför att definitionen kompletteras enligt följande:

Konfessionella inslag: … inslag som innehåller bekännande eller förkunnande delar som tillhör en viss religion, filosofi eller livsåskådning.

Ansgarskolorna menar också att begreppen “förkunnande” och “bekännande” behöver förtydligas.

Som definitionen nu är formulerad särbehandlas skolor som bygger på en religiös grund, till skillnad från andra livsåskådningar och filosofier, t ex Waldorf-, Montessori-, såväl som skolor byggda på sekulära livsåskådningar.

De mänskliga rättigheterna vilar på värderingar som lutar sig mot en övertygelse, tro, på vissa absoluta värden som inte kan bevisas naturvetenskapligt. Läroplanens första kapitel lyfter fram vikten av dessa värderingar, som i många fall bygger på den kultur som vuxit fram i en kristen kontext och ur en judisk-kristen etik. Eftersom alla skolor förmedlar, och ska förmedla, värderingar så bygger alla skolor från det perspektivet på en konfession. I Europadomstolens mål Lautsi mot Italien underströk domstolen att sekularism (”laïcité” på franska) också är en ”filosofisk övertygelse”, det vill säga en ”tro”, och som sådan är inte heller sekularism ”neutral”. Europadomstolen (Folgerö mot Norge) har också slagit fast att medlemsstaterna är förbjudna att indoktrinera eleverna på ett sätt som inte respekterar föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelser, detta gäller även sekulära övertygelser.

Ansgarskolorna ser positivt på att regeringen nu föreslår en definition av konfessionella inslag och anser grundläggande att utredningens definition är ett steg i rätt riktning. Utredningen tydliggör exempelvis att användande av en religiös urkund vid en morgonsamling inte i sig är ett konfessionellt inslag (sid 304).

Men Ansgarskolorna anser ändå att det finns behov av ytterligare förtydligande av begreppen “förkunnande och bekännande”, inte minst i ljuset av att alla skolor har någon form av konfession och överför värderingar enligt resonemanget ovan. För en enhetlig tillämpning vid tillsyn får inte bedömningen öppnas för godtycke utan definitionen behöver kompletteras och förtydligas med vad som här avses med uttrycket “bekännande eller förkunnande”.

Det kan även uppstå utmaningar i att definiera vilka källor som kan anses religiösa eller konfessionella och utgöra grund för förkunnelse. Exempelvis kan olika källor, såsom en som typiskt sett är religiös (exempelvis Bibeln) samt en som typiskt sett skulle anses icke-konfessionell (exempelvis ett historiskt tal av Gustav Vasa), båda innehålla konfessionella uttryck. Vidare kan samma värdering uttryckas genom de mänskliga rättigheterna och i religiösa skrifter.

Frivillighet (11.4.3-4, s. 306 – 307)

Ansgarskolorna upprepar behovet av att klargöra begreppen “förkunnande och bekännande” enligt resonemanget ovan för att tydliggöra vilka moment som ska betraktas som frivilliga.

Ansgarskolorna menar även att det är av största vikt att begreppen utbildning och undervisning klargörs i förskolan även i förhållande till frivillighet för att en rättssäker bedömning ska kunna ske.

Förslag som rör ägar- och ledningsprövning (12, s. 315 – 366)

Ansgarskolorna står helt bakom att skolan ska förmedla ett demokratiskt förhållningssätt och även de punkter som presenteras under 12.5.2 “Demokrativillkor”.

Den nuvarande ägar- och ledningsprövningen har bara gällt i drygt ett år och vi ser att implementeringen, inte minst för kommunerna, har inneburit ett betydande merarbete och har förlängt tillsynsprocesserna.

Ansgarskolorna föreslår därför att man avvaktar med förändring och först utvärderar om den nuvarande ägar- och ledningsprövningen är tillräcklig. Ansgarskolorna menar också att det kan finnas skäl för att pröva om lämplighetsprövningen även bör omfatta ledningen för kommunala skolor.

Anmälningsskyldighet när det gäller konfessionell inriktning (13.1, s. 367 – 373)

Ansgarskolorna anser alla skolor, oavsett inriktning och inte bara religiös, tydligt bör ange vilken ideologisk och filosofisk grund de utgår ifrån.

En samlad godkännandeprövning och tillsyn bör övervägas (13.2, s. 373-376)

Ansgarskolorna tillstyrker förslaget.

Förslag om etableringsstopp och konsekvenser av ett sådant (15, s. 391 – 435)

Ansgarskolorna avstyrker betänkandets förslag, både vad gäller etableringsstopp och begränsningarna för befintliga skolor att få utöka sin verksamhet

Ansgarskolorna anser att ett etableringsstopp strider mot en rad lagar, svensk grundlag, EU-rätt och internationella konventioner. Precis som utredningen konstaterar har inte regeringen påvisat att det finns sådana starka skäl som krävs för att begränsa grundläggande fri- och rättigheter.

Utredningen visar också (sid 261) att Sverige med ett förbud mot konfessionella skolor skulle utmärka sig och särskilja sig mot samtliga jämförbara länder. Bland de av Europarådets stater som har tillträtt EKMR:s TP1 artikel 2 finns inget land tillträtt protokollet och som samtidigt har ett förbud mot konfessionella skolor.

Ansgarskolorna menar att diskussionen om ett förbud snarare återspeglar att Sverige (enligt World Value Survey) är ett av världens mest sekulära länder än att skolorna i sig utgör ett reellt problem. Endast ca en procent av Sveriges elever i grundskolan går i en konfessionell skola. I sammanhanget kan framhållas att utredningen i redovisningen av sin enkät till kommunerna konstaterar att det är ovanligt att kommunerna får in klagomål kring konfessionella inslag (sid 28).

Vid genomgång av Skolverkets statistik framgår att de kristna skolorna bidrar till integreringen. De kristna skolorna bryter den största segregerande faktorn i skolan idag, nämligen boendesegregationen, och elever möts oberoende av socioekonomisk bakgrund. Människor som gått på kristna skolor återfinns i alla områden i samhället. De kristna skolorna har i genomsnitt en högre andel elever med utländsk bakgrund än rikssnittet och eleverna med utländsk bakgrund har goda skolresultat i dessa skolor. De kristna skolorna gör ofta stora insatser för att hjälpa elever som haft utmaningar i tidigare skolor. Dessutom har de kristna skolorna i snitt lägre skillnad mellan pojkars och flickors resultat än rikssnittet, och har ofta goda SALSA-värden. Ansgarskolornas uppfattning är därför att önskan att stoppa nyetablering av nya kristna skolor enbart bygger på en ideologisk grund snarare än på empiriskt påvisade utmaningar.

Ansgarskolornas uppfattar att utredaren inte verkar mena att det finns en grund för ett generellt etableringsstopp, utan egentligen visar på ett antal skäl till varför det inte bör införas. Att utredaren ändå föreslår detta uppfattas som ett krav för att följa de tilläggsdirektiv som utredningen fick efter januariöverenskommelsen och inte har stöd i utredningens skrivningar och genomgång av rättsläget.

Konsekvensen av förslaget blir att konfessionella skolor riskerar att dö ut vilket är högst olyckligt i ett pluralistiskt, demokratiskt samhälle som ska visa respekt för olika former av livsåskådningar. Ansgarskolorna vill betona att det svenska samhället är ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle där människor med olika bakgrund lever och samverkar. Staten är religiöst neutral men ska garantera människor rätten att utöva sin religion. Det är av yttersta vikt att människor garanteras den rätten och att möjliggöra för barn och unga att utöva sin religionsfrihet. Konfessionella skolor ger barn och unga tillgång till, kunskap om och erfarenhet av religiös tro och religiösa sedvänjor och bidrar på detta sätt till barns och ungas kompetens att möta troende människor i en mångreligiös samhällskontext.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser (16, s. 437 – 440)

Ansgarskolorna avstyrker betänkandets förslag vad gäller reglerna för ikraftträdande.

Ansgarskolorna anser att ett etableringsstopp ej ska införas.

Utredningens förslag är drastiska och omfattande samt beskär fristående skolors verksamhet på ett regelvidrigt sätt på många plan. Om ett etableringsstopp, i strid mot EU-rätten och internationella konventioner samt nationella lagar såsom Barnkonventionen, trots allt införs kan det tidigast ske efter nästa riksdagsval, den 11 september 2022 och gälla skolstarter från hösten 2024.

Uppsala 2020-05-10

Romain Douib
Ordförande för Ansgarskolorna

Magnus Westergård,
Skolchef Ansgarskolorna

X